I kvalet blir valet viktigare

 Om knappt tre veckor är det val i Sverige. Den valrörelse vi hittills sett har i stort sett saknat substans när det gäller de frågor som kommer att avgöra vår framtid på både kort och lång sikt. Det gäller självklart klimat och miljö, men även Rysslands fortsatta attacker och övervåld mot Ukraina. Och dessa frågor hänger ihop, för det är Europas beroende av fossila bränslen som gör att Ryssland fortfarande har råd att föra krig. Kriget i sin tur driver upp priset på mat och bränsle och gör livet dyrare för alla och det är lätt att blir orolig inför vad som väntar.

Men istället för ledarskap och lösningar har vi i denna valrörelse fått en tävlan i två klasser: Straff och repression respektive elpopulism och pengaströssel för att vi skall kunna fortsätta bränna bensin och el utan att det kostar oss något. Det gäller framför allt högeroppositionen men även S och V fiskar i dessa grumliga vatten.  Det lär vara många som i efterhand kommer att kunna tävla om rollen som energipolitikens Chamberlain, för ledare som likt Churchill vågar tala om att det kan krävas uppoffringar för att klara utmaningar är det ont om. Det har jag skrivit om tidigare.

För en del människor så har bristen på ledarskap och ansvar för att möta klimatkrisen lett till ett avståndstagande från politiken där alla partier ses som lika illa. Det gäller tex de som samlats i "Klimatalliansen". Men att inte se att det finns faktiska politiska och värderingsskillnader som i grunden påverkar både klimat och andra frågor är naivt, speciellt som det är helt tydligt att en svag M/KD-regering under starkt inflytande av Sverigedemokraterna kommer att innebära en både kort och långsiktig katastrof för såväl klimat och miljö som demokrati och rättigheter. Det har jag också skrivit om.

Jag har gjort ett annat val. Det går inte att bortse från att så länge vi lever i en demokrati byggd på fria val så kommer det politiska arbetet att vara en nödvändig del för att både påverka och styra landet. Självklart räcker det inte med att rösta vart fjärde år, för en vital demokrati är det viktigt med aktivism och folkrörelser, inte minst för att balansera inflytande från mindre synliga aktörer inom kapital och företag. Men skall aktivism fungera krävs det någon att påverka och det är politiker som är beredda att driva frågorna så att lagar och regler ändras.

Därför har jag inför detta val bestämt mig för att agera och kandidera till riksdagen för Miljöpartiet. Det är framför allt klimatfrågan som avgör, jag ser inget annat parti som är i närheten av att ha en politik som gör att vi kan möta klimathotet. Det finns definitivt områden där jag tycker att Mp skulle kunna göra mer, men istället för att ställa mig utanför och  göra det bästa till det godas fiende väljer jag att engagera mig och påverka. Jag tror också att mitt engagemang, min kompetens och min erfarenhet från ett långt arbetsliv inom flera forskningsområden har gett mig förmågan att förstå, arbeta med och tillämpa vetenskaplig kunskap. Det tycker jag behövs när många politiker verkar vilja uppfinna sina egna fakta och bygger sina förslag på vad de tror snarare än vad de vet.

Min plats på valsedeln är rätt långt ner, så jag ser knappast att jag kommer att hamna i riksdagen efter 11:e september. Men får jag några personkryss så vore det roligt. Framför allt hoppas jag att mitt val påverkar andra, både hur de lägger sin röst och att ta ansvar och inte låta populistiska löften avgöra hur Sverige skall styras i en svår och utmanande tid som verkligen kommer att kräva modiga ledare.

Bo Norrman