Så är Trumps tid som president äntligen slut. Angreppet mot Capitolium lyckades inte hindra att Biden blev bekräftad som USAs nästa president. Istället får Trump lämna Washington utan parader och den mediala uppmärksamhet han alltid eftersträvat.
I sitt installationstal lovade Trump att stoppa "This American carnage". Istället var det just den sortens kaos han själv orsakade när de huliganer som han eggat till attack stormade Capitolium. Den process som kulminerade 6 januari började många år innan Trump tillträdde som president. Det är en lång utveckling eller snarare medvetet arbete som har skapat den enorma polariseringen av det amerikanska samhället. Det republikanska partiet har i många år drivits allt längre högerut. Ett sönderbrutet medialandskap med ultrakonservativa talk shows hosts plus FoxNews som propagandakanal har skapat en alternativ verklighet där konspirationsteorier florerar. Genom att driva frågan om abortmotstånd har man också lyckats radikalisera den kristna högern. Detta samtidigt som myten om "American exceptionalism" har fått många att bortse från bristerna i den amerikanska demokratin. Den alltid hyllade konstitutionen är inte uppdaterad för att klara dagens utmaningar.
Att USA inte har gjort upp med att det är ett land med en grund i rasism, slaveri och våld mot ursprungsbefolkningen är en viktig anledning till det som nu hänt. Många i Sverige som velat förklara Trumps framgångar har bortsett denna rasism med sin grund i Jim Crow-lagar som bara hjälpligt åtgärdades under medborgarrättsrörelsen på 1960-talet. Polisvåld med återkommande dödsskjutningar av svarta skapade Black Lives Matter som en reaktion på denna ojämlikhet och rasism, men har ofta mötts av än mer våld. Det blev uppenbart vid attacken mot Capitolium att brott och straff är relativa begrepp, när vita inhemska terrorister bemöttes helt annorlunda än sommarens BLM-demonstrationer.
Utvecklingen i USA har varit tydlig för den som velat se. Många har varnat för utvecklingen och på senare år har Sarah Kendzior varit en av de tydligaste rösterna. I boken "Hiding in plain sight" ger hon en tydlig bakgrund till Trumps väg till makten och hur den grundlagts via radikaliseringen av det republikanska partiet i kombination med ren kriminalitet och rysk påverkan. Läs den och lyssna på podden @gaslitnation!
I ljuset av det som hänt i USA behöver vi se vart utvecklingen kan leda oss i Sverige om vi inte tar varningssignalerna om ökande högerextremism på allvar. Med framväxten av Sverigedemokraterna har vi fått ett parti som velat ge Nobels fredspris till Trump och vars ledare fortfarande efter attacken mot demokratin hade velat se en fortsatt Trump-regim vid makten. SD målbild är att skapa en "illiberal demokrati" av Ungersk modell i Sverige. Frågan har varit hur långt ut i periferin våra mer traditionella högerkonservativa partier som moderaterna (inte längre nya) och KD (kristna bara till namnet) velat vandra i sin rätt misslyckade jakt efter SD-väljare. Svaret verkar vara att M under ledning av Ulf Kristersson har gått från att lova förintelseöverlevaren Hedi Fried att inte samarbeta med nazister till att nu vara fullt beredd att sätta sig i regering med SD.
Så vad är det då moderaterna vill förutom att ha makten till snart sagt varje pris? En del av svaret ges i moderaternas nya idéprogram som det refereras i en artikel av Sven-Eric Liedman. Där står saker som att ”Sverige är format av ett kristet socialt och kulturellt arv som sträcker sig mycket långt tillbaka”. Ja, ”Sverige är en av världens äldsta nationalstater”. En trygg familj gör barnen till ”starka vuxna” men individen har också ett ansvar ”för sig själv, sina nära och vårt samhälle”. Ja, individen måste också göra sig ”anställningsbar” och därmed smidigt anpassa sig till den rådande arbetsmarknaden. Arbetslinjen gäller fortfarande.
Det är intressant att ha moderaternas idéprogram i tankarna under en läsning av Jason Stanleys "Facismens metoder".
Stanley skriver mycket om hur fascistiska ideal drivs av drömmen om det förflutna, en mytisk tid då allt var bättre. "Make America Great Again" var Trumps paroll, men när detta "again" inträffade var oklart, lika dunkelt som det moderata "långt tillbaka". Att prata om hotet från det mångkulturella och främmande har varit budskapet från SD i många år och har allt mer inlemmats i det moderata tankegodset
Men som Stanley skriver, "När vissa grupper utesluts ur gemenskapen hämmas övriga medborgares empatiska förmåga". En Trump-väljare från Florida som inte var nöjd uttryckte detta tydligt: He’s not hurting the people he needs to be hurting.
Det hon ville ha var rätten att sparka nedåt, att känna sig lite bättre än andra. Så när det pratas om "ekonomiska" orsaker till att människor röstat på Trump eller SD så måste vi våga skärskåda det argumentet. Om det bara handlar om rätten att behålla sina egna privilegier på bekostnad av andra, finns ingen lösning som innebär att gå dessa åsikter till mötes. De argumenten behöver istället bemötas och liksom trollen tas fram i ljuset.
Frågan är om M och KD vill låta sig dras åt samma håll som republikanerna i USA, med eller motvilligt? Riskerna är stora, den som försöker rida på tigern tenderar att bli uppäten, något som vi sett nu och sett i historien. Per Svensson refererar i DN till Herbert Tingsten som analyserade Mussolinis väg till makten i boken ”Från parlamentarism till diktatur. Fascismens erövring av Italien”, som gavs ut redan 1930. Tingsten pekade särskilt på hur de italienska liberalerna gav fascismen ”flankbetäckning”, hjälpte till att göra svartskjortorna rumsrena. Tingstens dom var hård: ”De bidrogo härigenom, mer än några andra, att underlätta fascismens slutliga fullständiga seger.”
Självklart finns det tänkande konservativa moderater som har kloka ideér och som jag fullt ut respekterar även när jag inte håller med om deras politik. Men så länge partiets ledning är beredda att sälja sin (eventuella) själ för att nå statsministerposten behöver tyvärr moderaternas demokratiska trovärdighet betvivlas.
No comments:
Post a Comment