Stiligt eller stolligt?

I Dagens Nyheters lördagsbilaga skrev “stilexperten” Susanne Ljung om cykelhjälmar. Eller snarare, hon uttryckte sitt tydliga förakt för människor som cyklar omkring med en "jättelik gympadoja” på huvudet. Dessa människor (mig inklusive) vill enligt Ljung inte uppleva “lyckan av att känna vinden vina genom håret, känslan av frihet och att viljan ta sig fram med stil”. Stilpolis Ljung frammanar bilden av skräckslagna och kontrollerade människor som cyklar omkring med en “urban livboj" på huvudet.

Dagens nyheters lördagsbilaga 15/10-2016

Bilden av Susanne Ljung i tidningen visar tydligt att på hennes blonda hårsvall skall minsann inget plastskal ta plats! Å andra sidan är det överhuvud taget svårt att se henne susa fram på cykel iklädd “den lilla svarta”. Om Susanne Ljung vill prioritera stil framför funktions så varsågod, jag vill inte tvinga henna att ha hjälm. Däremot betackar jag mig för hennes raljerande över människor som resonerar annorlunda och som ser sin hjärna som viktigare än lockarna.

 

Jag väljer att ha hjälm när jag cyklar genom Göteborg, för min stad är fylld av hinder som spårvagnsspår och branta backar. Där spräckte jag också min cykelhjälm en sen höstkväll när framhjulet gled på våta löv som doldes i mörkret. Min risiga frisyr var väl värd att jag kunde resa mig upp, mörbultad men annars oskadd, istället för att bäras in på Sahlgrenskas akutmottagning tvärs över gatan. Så valet mellan platt hår och platt skalle är för mig lätt. Vill Susanne Ljung fortsätta att strunta i hjälm så är det hennes sak, men vem som är uträknad efter en smäll i gatan tror jag det är lätt att räkna ut.