Idag var jag ute och sprang i det gråmulna duggregnet, vilket tyvärr inte är något ovanligt i Göteborg. Det varmare klimatet gör också att det blir allt mer sällan som vi får något som liknar vinter här. Så västkustbo som jag är, så saknar jag vintrar med åtminstone några veckor med snö och kyla.
När jag sprang passade jag på att lyssna tillbaka på ett avsnitt av @klimatpodden som jag missat. (Disclaimer: Jag var själv med i första avsnittet och även nu i höst då vi pratade om klimatångest). Det avsnitt jag lyssnade på idag handlade om Hagainitiativet ett företagsnätverk som agerar för att uppnå fossilfritt redan till 2030. Att skapa insikt om att en snabb omställning till fossilfritt också är bra för affärerna är något som Hagainitiativet arbetar mycket med.
Det var två ämnen som speciellt intresserade mig när jag lyssande; branding och transporter. För företag är branding ett starkt skäl att vara klimat-aktiva eftersom det också gör dem attraktiva som arbetsgivare. Här tror jag tyvärr att universitetssektorn, där jag själv arbetar, har halkat efter. Skall vi attrahera de bästa studenterna så måste universiteten kliva fram och ta en mycket mer aktiv roll i den omställning som kommer att krävas. Det räcker inte att producera kunskap och utbilda som vi alltid gjort, vi måste vara aktörer och inspiratörer. Speciellt gäller nog detta för de tekniska högskolorna inklusive Chalmers. Detta var något som KTHs ledning tryckte på i en debattartikel nyligen:
De grupper som tekniska högskolor främst utbildar, som ingenjörer, arkitekter och samhällsplanerare, tillhör dem som kommer att arbeta i frontlinjen med att utveckla och bygga de strukturer som hållbara samhällen vilar på. Deras utbildning måste vara relevant och mångsidig. Hållbar utveckling handlar lika mycket om rättvisa, tillit och deltagande som om teknik och incitament. Studenterna behöver förstå begrepp som klimat och miljö från grunden som sociala, politiska och historiskt framvuxna problemkomplex.
Ett annat men närbesläktat ämne som diskuterades i podden var miljövänliga, säkra och pålitliga transporter, framför allt då på järnväg. Då är det verkligen inte hållbart att ett strömavbrott kan lamslå all fjärr- och pendeltågstrafik genom Stockholm som skedde dagen före nyårsafton. Jag var själv i Stockholm den dagen och det krävdes en del omvägar för att ta sig fram. Att jag sedan drabbades av ett trasigt tåg vid hemresan till Göteborg visar för mig att det är både nya spår och nya tåg som behövs om vi skall kunna ersätta inrikesflyget med tågresor. Genom att bygga snabbtåg för persontransporter skapas också plats för de godstransporter industrin är beroende av. Här vill industrin gå före men politiken sladdar efter. Kanske skulle vi utlokalisera riksdagen till Göteborg eller Malmö några månader, utan att ge riksdagsmännen möjlighet att använda flyg för sina resor? Jag gissar att det skulle snabba på processen ordentligt!
Men även inom detta område kan och bör de tekniska högskolorna kliva fram och ta ansvar. Det räcker inte att ägna sig åt hypad teknik kring självkörande bilar, de kan inte ersätta tåg vare sig för långväga resor eller godstransporter. Skall vi klara omställningen behöver universiteten bättre analysera framtidens behov och vad de kan bidra med. Helt enkelt bidra med Academic Social Resonsibility.
No comments:
Post a Comment