Det senaste halvåret har varit en tsunami av nyheter från, med och om Donald Trump. Flödet av “fake news”, elaka påhopp och okunniga uttalanden har varit så utmattande att det till slut blivit svårt att bli upprörd över vad som kommer över Trumps läppar eller levereras via hans tweets. Men det är viktigt att vi inte låter oss normaliseras av en president som förefaller ha kommit till makten med skumma metoder och vars beundran för andra despoter bara matchas av hans smutsiga ekonomiska affärer.
Det går inte att säga att Trumps destruktiva politik och försök att kasta USA tillbaka till en svunnen tid har haft något gott med sig. Men hans sätt att deklarera sitt utträde ur Parisavtalet tror jag har lett till något nytt. Sättet att göra det, att inte prata om klimatet utan att på samma gång bombastiskt, okunnigt och inställsamt bara prata om "America first" är så trivialt och visar så tydligt på att han verkligen är ett barn i trotsåldern och inte en bland världen ledare.
Kanske var det just det arroganta sättet som han uttalade utträdet, där han på samma gång förkastade avtalet och ville förhandla om det på sina villkor som verkar att ha fått världens övriga ledare att i det närmaste unisont fördöma honom (Att Teresa May inte är lika tydlig i sin kritik beror nog mest på att hon inte har så många vänner kvar i övrigt). Från Macron, som retoriskt elegant vände Trumps argument mot honom med sitt “Make our Planet great again” till Vatikanstatens uttalande om att “Thinking that we need and must rely on coal and oil is like claiming that the Earth is not round” har kritiken varit massiv. Indien, EU och Kina, alla har uttalat sitt fortsatta stöd för Parisavtalet. Lika tydligt har media fördömt honom.
l
De verkar också som om Trumps arrogans har personligen utmanat borgmästare, guvernörer och industriledare i USA. Ett stort antal städer och delstater, med New York och Kalifornien i spetsen har redan deklarerat att de kommer att både hålla och överskrida målen i Parisavtalet. Utanför kolindustrin finns det få företag som ställer sig bakom Trump, inte ens Exxon Mobile. Det är en av de saker som trots allt ger hopp om att den omställning bort från fossilsamhället som har startat inte kan vändas, om än bromsas.
Tack vare Trump behöver vi nu också göra klimatet till en högst personlig fråga. Det är uppenbart att vi inte kommer att kunna vända utvecklingen så snabbt som behövs enbart genom att lita till internationella avtal eller övergripande politiska överenskommelser. Därför är det ett tecken i tiden när människor börjar ta personligt ansvar för vårt klimat och göra handling av ord genom att deklarera att de kommer att avstå från flygresor. Det är lika mycket av ett exempel som att bli vegetarian av miljöskäl, men just flygresor verkar vara något av de svåraste och mest provocerande att avstå från i vår del av världen. Delvis beror det på att snabba och bekväma tåg (inklusive nattåg) ännu inte är allmänt tillgängligt, just nu är det oftast både dyrare och besvärligare att ta tåget. Men några måste gå före för att politikerna skall våga lägga om kursen och det skall de hyllas för och inte ifrågasättas.
Förhoppningvis kan Trumps försök att idiotförklara omvärlden och hans galna tro att det går att bygga en framtid på kol skapa ett engagemang hos både medborgare och politiker som gör att vi tillräckligt snabbt ställer om till ett klimatneutralt samhälle. För att det skall ske behöver vi också var och en fundera över både vad vi själva kan påverka och hur vi gör det tydligt för tvehågsna politiker att vi är beredda till förändring. Omställningen kommer inte att bli vare sig lätt eller gratis och bara det blir en utmaning för politiker som gärna vill lova mer nu, snarare än att prata om hårt arbete och långsiktighet. Kanske kan det kan vara lättare att ta sig an den uppgiften om det samtidigt blir en kamp mot allt som representeras av en demagog och falskspelare som Trump.
No comments:
Post a Comment